Projektets första år är snart slut

Vårterminen 2017 går mot sitt slut – eleverna har gått sin sista dag i skolan och lärarna har bara några dagar kvar innan de också får ta sommarlov. Den sista gemensamma projektaktiviteten för vårterminen ägde rum torsdagen den 15 juni. Då samlades projektlärarlagen för Språkintroduktionsprogrammet för en heldags studiedag på Nacka gymnasium.

Biträdande rektor Sane Ylikelloniemi för Nacka gymnasium hälsade oss alla välkomna och sa några ord om skolan. Därefter gick ordet över till projektledaren, Maria Lim Falk, som introducerade projektets första gemensamma studiedag. Tomas Riad, ansvarig för projektet gentemot Svenska Akademien (huvudman för projektet), avslöjade bakgrunden till projektet och redogjorde för Svenska Akademiens satsning och roll. Han presenterade också det filmteam som skulle vara närvarande under första delen av studiedagen. Med jämna mellanrum (med ca fem års intervall) produceras filmer om Svenska Akademien och nu är det dags igen. Sedan följde projektledarens rapport om projektet och resultaten av arbetet så här långt.

Här följer en kort resumé. Projektets första fas med förberedelser och grundläggande arbete, år 1, är snart över. I augusti 2017 går vi in i nästa fas, dvs. genomförande av den framarbetade preliminära modellen för en intensiv, målinriktad och systematiskt upplagd undervisning på Språkintroduktionsprogrammet.

I arbetet med förberedelser (år 1) har 42 högstadie- och gymnasielärare samarbetat med 14 forskare och lärare på universitetet. Lärarna är verksamma vid följande 15 skolor/utbildningsinstanser i Storstockholm:

  • Blackebergs gy
  • Bromma gy
  • Farsta grundskola (grundskola)
  • Globala gy
  • Grimstaskolan (grundskola)
  • Järfälla gy
  • Nacka gy
  • Nationellt centrum för svenska som andraspråk
  • Rinkebyskolan (grundskola)
  • S:t Eriks gy
  • Stockholms stads lärarcoacher
  • Södra Latin
  • Tensta gy
  • Thorildsplans gy
  • Östra real

Forskarna och universitetslärarna i projektet har specialkunskap inom olika områden och verksamheter, t.ex. svenska som andraspråk, språk och lärande, grammatik, fonologi, skrivutveckling, SFG/genrepedagogik, språkplanering, svenskämnesdidaktik, litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, SFI/SFS, tolk- och översättningsvetenskap och Försvarets tolkskola.

Skollärarna, forskarna och universitetslärarna har tillsammans genomfört ett fantastiskt arbete under projektets första år. Vi har nu en grundläggande, men preliminär, modell för två år på Språkintroduktionsprogrammet. Modellen möjliggör lärande som ska kunna ge betyg i 12 ämnen. En viktig och mycket tydlig insikt efter det här året är att de olika deltagarnas kompetenser är ömsesidigt beroende av varandra. Projektet skulle inte vara möjligt utan samverkan mellan och över ämnesgränser och utbildningskontexter. Resultat från detta arbete kommer vi att inom kort ge exempel på här i bloggen.

En stor del av studiedagen ägnades vidare åt arbete och diskussioner i ämnesgrupper med inriktning mot höstens implementering. Detta arbete ägnades dels åt planering av planeringen och samplanering för läsåret 2017/2018, dels åt arbete med revidering av den grundläggande planen för uppläggning av undervisning i de olika ämnena, nu anpassat till de aktuella skolornas elevgrupper och schematekniska förutsättningar. Detta arbete följs upp och utvecklas vid nästa gemensamma studiedag den 15 augusti. Då sätter projektår 2 igång och fokus ligger framgent helt på de två projektskolorna, lärarnas undervisning och elevernas lärande.

Dagens sista arbetspass rörde den kommande lägerskolan på Vässarö som kommer att äga rum 3–7 september. Då åker projektet ut i skärgården tillsammans med lärare och 98 nyanlända elever för att rivstarta hösten och skapa en gemensam plattform och känsla av gemenskap.

Vi vill avsluta den här bloggen med att rikta ett varmt tack till samtliga deltagare i projektet, dvs. till samtliga lärare som deltagit i arbetet under projektår 1, till projektskolorna och deras rektorer, till projektgruppen och expertrådet. Ni har varit fantastiska – TACK!

Vi önskar alla en riktigt skön sommar!
Projektledningen

Planeringen av uttalsundervisningen går framåt

Under våren har Roger (Nyborg) och Tomas (Riad) arbetat med idéer till ett material för uttalsundervisningen. Vi har inledningsvis tagit fram en A4 med 30 meningar som i progressionsordning exponerar eleverna för i stort sett hela svenskans fonologi. Bladet ska kunna användas av lärarna som ett diagnostiskt redskap men också fungera som utgångspunkt för undervisningen.

Det sista pilotprojektet på en av projektskolorna är just avslutat. Ett mål var att elevgruppen skulle bli bra på att läsa ihop i kör, ett annat att de enskilda eleverna skulle bli bra på att identifiera var svårigheterna ligger för just dem.

Många elever tycker att uttalsträning är roligt och relevant. Efter 50 intensiva minuter av ”säg efter mig: Jag är både klok och fin”, ”håll ut den långa konsonanten i katt tills jag gått till andra sidan katedern” och ”vissla högt och säg sedan [ʉː]” är inte bara läraren utpumpad.

Nu finslipar vi vår A4 och arbetar med kringmaterialet till den. Den första skarpa versionen ska föreligga till skolstart. Då gäller det.

Minnespromenad på en moped

28/4 2017. Ett stort ordförråd är den enskilt viktigaste faktorn för framgång i skolstudierna. I projektet gör vi därför en riktad satsning på utveckling av ordförrådet med beprövade metoder för ordinlärning, inspirerade både av Försvarets tolkskola och kända minnes-tekniker. Ett stort ordförråd kommer inte av sig själv till den postadolescenta inläraren, utan man måste ägna energi åt att tillägna sig det. Att tillägna sig ett ordförråd är att memorera orden på ett sådant sätt att de stannar kvar i hjärnan så att man har aktiv tillgång till dem. Det är vad det här blogginlägget handlar om.

En memoreringsmetod som testats och utvecklats under första projektåret bygger på att man använder visualisering och länkning, följt av stödbilder. Som illustration tar vi ett somaliskt ord, nämligen sac, m.’ko’ (ordet uttalaa [saʕ]). Först ska ordets betydelse visualiseras. En anslående ko är mer minnesvärd (i bokstavlig mening) än en typisk, så vi gör följande specifika,                                                 sittande ko till vår betydelsebild.

Härnäst behöver vi en ljudbild, vilket är en association vi gör på vårt eget språk. Sac kan vi t.ex.associera med en saccosäck. Olika inlärare gör olika associationer förstås. Den första man kommer på är ofta den bästa. I nästa steg ska betydelsebilden och ljudbilden länkas, dvs. kopplas ihop på ett minnesvärt sätt. Länkningen görs på ett maximalt konkret sätt, vilket betyder någon form av fysisk kontakt. I det här fallet är det snudd på givet.

Vi sätter kon i saccosäcken. Nu har vi en stark länkning där de olika delarna kommer att vara till stor hjälp för att komma ihåg detta somaliska ord. Ju starkare den länkade bilden är desto bättre fäster ordet i minnet.

Som alltid måste man repetera. Det redskap vi har till det kallas för stödbild. På stödbilden placerar vi ut de ord vi för tillfället ska lära oss/memorera. En stödbild kan innehålla många ord – det bestäms framförallt av hur många ställen vi enkelt kan identifiera på den. Varje länkad bild placeras på en särskild plats och man repeterar orden i en bestämd ordning. Man går så att säga på en                                                                      minnespromenad med hjälp av bilden. I det här exemplet har vi tagit en moped som stödbild. Den har en rad lätt identifierade ställen där vi kan placera våra ord. Slingan markerar den ordning i vilken orden repeteras. Vid all ordinlärning måste man repetera minnes-promenaden, regelbundet och ofta. När man har placerat ut sina 10 eller 20 ord (samtliga med visualiseringar och länkningar), repeterar man omedelbart så att man vet att de sitter. Sen repeterar man efter en timme och sen på bussen hem eller när man borstar tänderna på kvällen. I skolans värld finns olika sätt att repetera på. Orden på en stödbild är t.ex. inte godtyckligt valda utan hör hemma i en text man läser eller inom ett ämnesområde man håller på med.

Så långt den som ska lära sig metoden.

Men den som ska lära ut metoden, då? Hur mycket energi behöver man lägga på att förklara den? Hur kan man utforma instruktionerna på ett tillräckligt tydligt sätt? Vilka delar tycker eleverna är svåra att ta till sig? Vilka särskilda utmaningar innebär det att förmedla metoden till en grupp nyanlända skolelever? Ett antal pilotstudier har genomförts under projektets första år för att samla kunskap om detta, bl.a. i projektledningen (somaliska), i en gymnasieklass i moderna språk (tyska) på Sjödalsgymnasiet i Huddinge under höstterminen 2016 (i samarbete med Idriz Zogaj, Svenska Minnesförbundet), med ett par lärare på Språkintroduktionsprogrammet på Södra Latin (somaliska) och med en språkintroduktionsklass på Nacka gymnasium under våren 2017 (svenska). Det är exempel på några konkreta grepp för att förbereda detta undervisningsmoment inför genomförandet under projektår två och tre. Fortsättning följer.

http://www.nacka.se/valfard-skola/nacka-gymnasium/nyheter/2017/04/ordinlarning-tillsammans-med-svenska-akademien/

Expertrådsmöte med fokus på centrala mål och kunskapskrav

15/2 2017. Samlingen ägde som alltid rum i Svenska Akademiens lokaler. Utöver de olika arbetsgruppernas sedvanliga avrapportering hade projektledningen bjudit in John Polias från Hongkongs polytekniska universitet, som var på tillfälligt Sverigebesök. John Polias har lång erfarenhet av undervisning i engelska som andraspråk, ESL (på alla nivåer i skolan), matematik och NO samt från undervisning i ESL och lingvistik på universitetet. Hans specialområde är språkutvecklande undervisning och lärande i olika ämnen. Den främsta anledningen till att bjuda in John Polias till ett projektmöte var att han har utvecklat modeller för bedömning och progression. Han har t.ex. utarbetat Scope and Scales (centrala mål och kunskapskrav), som gjordes på uppdrag av det australiensiska utbildningsdepartementet i delstaten South Australia. Målet med arbetet var att beskriva vilka språkliga kunskaper som i genomsnitt behövs för att klara de nationella proven (Standards) i olika ämnen och årskurser samt att kunna se var på en utvecklingsskala en elev befinner sig språkligt. I Australien har man alltså redan skapat och genomfört en modell för intensivutbildning i engelska. Expertrådet fick nu en kort presentation av detta fleråriga projekt.

John Polias i Svenska Akademiens lokaler.

John Polias beskrev bl.a. de olika nivåer som ingår i arbetsprocessen. Det rörde sig om arbete med såväl konkret undervisningsinnehåll och pedagogiska grepp som arbete på policynivå. Den australiska utbildningskontexten och utbildningstraditionen skiljer sig förstås betydligt från den svenska. Men med skillnaderna i åtanke kan Australien-exemplet fungera som inspiration för vidare diskussioner i expertrådet.

Att bryta ner kursplaner

14/2 2017. NO-lärarna samlades för andra gången. Alla kunde komma trots att det knappt var två veckor sedan vi sågs senast! Under det första mötet arbetade vi gemensamt med att gå igenom centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanen för ämnet biologi. Det första syftet var att ringa in de ämnesområden som, enligt lärarna, är alldeles nödvändiga att hinna ta upp i undervisningen. Det andra syftet var att lägga dessa ämnesområden i en prioritetsordning. Den här gången, när alla var varma i kläderna, arbetade vi i mindre grupper med ämnena fysik och kemi.

Efter det första övergripande arbetet med att välja ut och avgränsa ett antal ämnesområden inom varje ämne, var uppgiften att fördela områdena i block om 4–6 veckor över två läsår. I denna del av arbetet diskuterades följande frågor:

  • I vilken ordning behöver ämnesområdena komma för att fungera bäst innehållsligt?
  • Vilka ämnesområden lämpar sig bättre än andra för undervisning när eleverna har begränsade ämnes- och språkkunskaper?
  • Hur skulle man kunna schemalägga ämnesområden i de olika NO-ämnena för att maximera potentiella synergieffekter? Vilka ämnesområden anknyter till varandra språkligt och innehållsligt?

Att tänka på synergieffekter var inget nytt för NO-lärarna och de delade med sig av sina erfarenheter och rutiner till oss och till varandra.

Det som skilde sig från det första arbetsmötet var förstås att medlemmarna i gruppen nu hade lärt känna varandra, men också att NO-lärarna den här gången fick lyssna på en inspirationsföreläsning av Inger Lindberg, professor i Svenska som andraspråk. Inger Lindberg ingår i projektets expertråd och berättade om projektet OrdiL, Ord i läroböcker, som resulterade i en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolan. Med hjälp av korpusen kan man till exempel lokalisera och gruppera ämnesspecifika termer, ämnesrelaterade ord, allmänakademiska ord och högfrekventa ord. I projektet hoppas vi kunna utveckla ett sätt där sådana ordlistor kan fungera som en resurs i undervisningen, både för ämneslärare och sva-lärare.

Skolbesök i Järfälla

13/2 2017. Genom två av lärarna som ingår i en av projektets arbetsgrupper fick vi möjlighet att delta i ett lärarmöte för Språkintroduktionsprogrammet på Järfälla gymnasium. Tre deltagare från projektet åkte dit för att berätta om projektet, dess syfte och uppläggning, och förstås också om våra mål och visioner. Det är alltid lika intressant och givande att få höra lärarnas reaktioner och synpunkter, inte minst eftersom det är lärarnas verklighet som den tänkta modellen måste förhålla sig till. Lärarna som vi fick träffa i Järfälla representerade en rad olika ämnen; Sva/Sve, NO, SO, matematik, drama, mm.

Det är lärorikt med skolbesök. Som projektmedarbetare blir man påmind om lärarnas och elevernas komplexa vardag; lärarna gör så mycket mer än att undervisa och eleverna har så mycket praktiskt och emotionellt att hantera utöver anpassningen till svensk skolundervisning. Många lärare engagerar sig i hela elevens situation. Det är en mycket intensiv vardag i skolan.

Samtal med lärare på olika skolor ger också inblick i hur stor skillnad det kan vara mellan skolor. Olika frågor står på agendan och får också varierat utrymme. På den här skolan pratade vi bland annat om den stora utmaningen med att nya elever droppar in under pågående termin. På Järfälla gymnasium har man försökt skapa en viss struktur genom att ta emot nya elever en gång i månaden. En annan närliggande utmaning är att elever flyttas till andra kommuner och skolor så snart de har fått uppehållstillstånd, dvs. mitt under pågående termin. Oförutsägbarheten när det gäller intag, placering och omflyttning av nyanlända elever verkar råda i alla skolor och detta flöde av elever påverkar varje lärares planering och deras möten med olika elevgrupper. Ändå är det engagemang och framåtanda som präglar lärarnas diskussioner. De stöder varandra och försöker hitta gemensamma lösningar på de mest akuta problemen när de uppkommer.

Det är skolbesök som detta som hjälper oss att ringa in skolors och lärares reella behov, och som bidrar till att forma modellen som projektet håller på att skapa.

Arbetsgrupper i olika skolämnen

2/2 2017. Inom projektet har vi skapat arbetsgrupper vars mål är att bryta ner kursplanerna i hanterbara enheter och att konkretisera kunskapskraven. Detta arbete är mycket betydelsefullt i utformandet av en målorienterad, systematiskt upplagd, ämnesinriktad och intensiv språkundervisning för nyanlända. Grupperna består av sex till sju lärare och ett par representanter från projektet. Projektet har kommit i kontakt med lärarna genom skolbesök, genom att delta i olika nätverksträffar för lärare som undervisar nyanlända, och genom att lärare själva har rekommenderat drivna och engagerade kolleger.

Av de initialt planerade arbetsgrupperna för NO-ämnen, SO-ämnen och Svenska som andraspråk finns i nuläget en NO-lärargrupp (till höger ett foto från ett möte i NO-gruppen). Inom kort kommer även de andra grupperna att sättas samman. Det är med hjälp av lärarna i dessa grupper som ett förslag på en detaljerad undervisningsplan för två läsår kommer att arbetas fram.

Det ömsesidiga utbytet mellan forskning – ämnesteoretisk och pedagogisk/didaktisk – och lärarnas erfarenhetsbaserade kunskap är grunden för det här utvecklingsprojektet.

Efterlyses: intensivutbildning i språk

En av projektets initiala uppgifter var att ta reda på hur intensivutbildning i språk kan bedrivas. Vad finns det för olika pedagogiska upplägg? Vad betyder ”intensiv” i olika utbildningskontexter? Vilka delar i utbildningen har varit särskilt framgångsrika? Vilka grundläggande förutsättningar behöver vara på plats för att eleverna ska lyckas uppnå kunskapsmålen på utsatt tid?

Det givna exemplet på en tydligt intensiv och effektiv språkutbildning hittade vi på Försvarsmaktens tolkskola. På knappt ett och ett halvt år lär sig studenterna/kadetterna ett helt nytt språk tillräckligt väl för att kunna använda det funktionellt i en rad olika sammanhang. Dessa personer utbildar sig för att inom Försvarsmakten arbeta som tolk mellan svenska och det nya språket (i båda riktningarna).

Vid ett instruktivt studiebesök på tolkskolan sammanfattades de grundläggande faktorerna för en framgångsrik språkutbildning:

  • Tydliga och konkreta mål och delmål
  • Höga och explicit uttryckta krav, dock fullt uppnåeliga
  • Förutsägbar uppföljning av målen varje vecka och varje månad
  • Systematisk planering för utveckling av olika färdigheter

Tydliga mål framhölls som en förutsättning för språkutveckling och lärande. På tolkskolan formuleras målen på flera nivåer – för hela utbildningen, för varje månad och för varje vecka. Varje veckas innehåll var därutöver nedbrutet i olika moment, som gjordes explicita för både eleverna och lärarna. På så vis vet alla vad som förväntas, och rättssäkerheten och likvärdigheten i utbildningen säkras. Genom förutsägbar, återkommande uppföljning av målen för varje vecka blir det vidare tydligt för var och en vad som har uppnåtts och också vad man som enskild elev behöver arbeta mer med för att nå målen. Med mål, krav och uppföljning som är tydligt formulerade och explicita, för både lärare och elever, blir lärarens uppgift och ansvar också helt transparent. Planeringen av undervisningen måste tillgodose alla former av kommunikativ förmåga (lyssna/höra/förstå, läsa, skriva och tala).

Klassiska gloslappar, modell Tolkskolan

Många av de lärare som vi har mött på Språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet har lyft fram ett genomgående problem: Eleverna tycker inte att de gör framsteg tillräckligt fort. De ser/vet inte hur mycket eller vad de har lärt sig och det är oklart när man har lyckats och varför. Detta tär på motivationen.

Att arbeta med tydliga mål och transparens i undervisningen kommer därför att vara centralt i projektet och en betydelsefull komponent i modellen.