Projektets första år är snart slut

Vårterminen 2017 går mot sitt slut – eleverna har gått sin sista dag i skolan och lärarna har bara några dagar kvar innan de också får ta sommarlov. Den sista gemensamma projektaktiviteten för vårterminen ägde rum torsdagen den 15 juni. Då samlades projektlärarlagen för Språkintroduktionsprogrammet för en heldags studiedag på Nacka gymnasium.

Biträdande rektor Sane Ylikelloniemi för Nacka gymnasium hälsade oss alla välkomna och sa några ord om skolan. Därefter gick ordet över till projektledaren, Maria Lim Falk, som introducerade projektets första gemensamma studiedag. Tomas Riad, ansvarig för projektet gentemot Svenska Akademien (huvudman för projektet), avslöjade bakgrunden till projektet och redogjorde för Svenska Akademiens satsning och roll. Han presenterade också det filmteam som skulle vara närvarande under första delen av studiedagen. Med jämna mellanrum (med ca fem års intervall) produceras filmer om Svenska Akademien och nu är det dags igen. Sedan följde projektledarens rapport om projektet och resultaten av arbetet så här långt.

Här följer en kort resumé. Projektets första fas med förberedelser och grundläggande arbete, år 1, är snart över. I augusti 2017 går vi in i nästa fas, dvs. genomförande av den framarbetade preliminära modellen för en intensiv, målinriktad och systematiskt upplagd undervisning på Språkintroduktionsprogrammet.

I arbetet med förberedelser (år 1) har 42 högstadie- och gymnasielärare samarbetat med 14 forskare och lärare på universitetet. Lärarna är verksamma vid följande 15 skolor/utbildningsinstanser i Storstockholm:

  • Blackebergs gy
  • Bromma gy
  • Farsta grundskola (grundskola)
  • Globala gy
  • Grimstaskolan (grundskola)
  • Järfälla gy
  • Nacka gy
  • Nationellt centrum för svenska som andraspråk
  • Rinkebyskolan (grundskola)
  • S:t Eriks gy
  • Stockholms stads lärarcoacher
  • Södra Latin
  • Tensta gy
  • Thorildsplans gy
  • Östra real

Forskarna och universitetslärarna i projektet har specialkunskap inom olika områden och verksamheter, t.ex. svenska som andraspråk, språk och lärande, grammatik, fonologi, skrivutveckling, SFG/genrepedagogik, språkplanering, svenskämnesdidaktik, litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, SFI/SFS, tolk- och översättningsvetenskap och Försvarets tolkskola.

Skollärarna, forskarna och universitetslärarna har tillsammans genomfört ett fantastiskt arbete under projektets första år. Vi har nu en grundläggande, men preliminär, modell för två år på Språkintroduktionsprogrammet. Modellen möjliggör lärande som ska kunna ge betyg i 12 ämnen. En viktig och mycket tydlig insikt efter det här året är att de olika deltagarnas kompetenser är ömsesidigt beroende av varandra. Projektet skulle inte vara möjligt utan samverkan mellan och över ämnesgränser och utbildningskontexter. Resultat från detta arbete kommer vi att inom kort ge exempel på här i bloggen.

En stor del av studiedagen ägnades vidare åt arbete och diskussioner i ämnesgrupper med inriktning mot höstens implementering. Detta arbete ägnades dels åt planering av planeringen och samplanering för läsåret 2017/2018, dels åt arbete med revidering av den grundläggande planen för uppläggning av undervisning i de olika ämnena, nu anpassat till de aktuella skolornas elevgrupper och schematekniska förutsättningar. Detta arbete följs upp och utvecklas vid nästa gemensamma studiedag den 15 augusti. Då sätter projektår 2 igång och fokus ligger framgent helt på de två projektskolorna, lärarnas undervisning och elevernas lärande.

Vi vill avsluta den här bloggen med att rikta ett varmt tack till samtliga deltagare i projektet, dvs. till samtliga lärare som deltagit i arbetet under projektår 1, till projektskolorna och deras rektorer, till projektgruppen och expertrådet. Ni har varit fantastiska – TACK!

Vi önskar alla en riktigt skön sommar!
Projektledningen

Expertrådsmöte med fokus på centrala mål och kunskapskrav

15/2 2017. Samlingen ägde som alltid rum i Svenska Akademiens lokaler. Utöver de olika arbetsgruppernas sedvanliga avrapportering hade projektledningen bjudit in John Polias från Hongkongs polytekniska universitet, som var på tillfälligt Sverigebesök. John Polias har lång erfarenhet av undervisning i engelska som andraspråk, ESL (på alla nivåer i skolan), matematik och NO samt från undervisning i ESL och lingvistik på universitetet. Hans specialområde är språkutvecklande undervisning och lärande i olika ämnen. Den främsta anledningen till att bjuda in John Polias till ett projektmöte var att han har utvecklat modeller för bedömning och progression. Han har t.ex. utarbetat Scope and Scales (centrala mål och kunskapskrav), som gjordes på uppdrag av det australiensiska utbildningsdepartementet i delstaten South Australia. Målet med arbetet var att beskriva vilka språkliga kunskaper som i genomsnitt behövs för att klara de nationella proven (Standards) i olika ämnen och årskurser samt att kunna se var på en utvecklingsskala en elev befinner sig språkligt. I Australien har man alltså redan skapat och genomfört en modell för intensivutbildning i engelska. Expertrådet fick nu en kort presentation av detta fleråriga projekt.

John Polias i Svenska Akademiens lokaler.

John Polias beskrev bl.a. de olika nivåer som ingår i arbetsprocessen. Det rörde sig om arbete med såväl konkret undervisningsinnehåll och pedagogiska grepp som arbete på policynivå. Den australiska utbildningskontexten och utbildningstraditionen skiljer sig förstås betydligt från den svenska. Men med skillnaderna i åtanke kan Australien-exemplet fungera som inspiration för vidare diskussioner i expertrådet.

Att bryta ner kursplaner

14/2 2017. NO-lärarna samlades för andra gången. Alla kunde komma trots att det knappt var två veckor sedan vi sågs senast! Under det första mötet arbetade vi gemensamt med att gå igenom centralt innehåll och kunskapskrav i kursplanen för ämnet biologi. Det första syftet var att ringa in de ämnesområden som, enligt lärarna, är alldeles nödvändiga att hinna ta upp i undervisningen. Det andra syftet var att lägga dessa ämnesområden i en prioritetsordning. Den här gången, när alla var varma i kläderna, arbetade vi i mindre grupper med ämnena fysik och kemi.

Efter det första övergripande arbetet med att välja ut och avgränsa ett antal ämnesområden inom varje ämne, var uppgiften att fördela områdena i block om 4–6 veckor över två läsår. I denna del av arbetet diskuterades följande frågor:

  • I vilken ordning behöver ämnesområdena komma för att fungera bäst innehållsligt?
  • Vilka ämnesområden lämpar sig bättre än andra för undervisning när eleverna har begränsade ämnes- och språkkunskaper?
  • Hur skulle man kunna schemalägga ämnesområden i de olika NO-ämnena för att maximera potentiella synergieffekter? Vilka ämnesområden anknyter till varandra språkligt och innehållsligt?

Att tänka på synergieffekter var inget nytt för NO-lärarna och de delade med sig av sina erfarenheter och rutiner till oss och till varandra.

Det som skilde sig från det första arbetsmötet var förstås att medlemmarna i gruppen nu hade lärt känna varandra, men också att NO-lärarna den här gången fick lyssna på en inspirationsföreläsning av Inger Lindberg, professor i Svenska som andraspråk. Inger Lindberg ingår i projektets expertråd och berättade om projektet OrdiL, Ord i läroböcker, som resulterade i en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolan. Med hjälp av korpusen kan man till exempel lokalisera och gruppera ämnesspecifika termer, ämnesrelaterade ord, allmänakademiska ord och högfrekventa ord. I projektet hoppas vi kunna utveckla ett sätt där sådana ordlistor kan fungera som en resurs i undervisningen, både för ämneslärare och sva-lärare.

Arbetsgrupper i olika skolämnen

2/2 2017. Inom projektet har vi skapat arbetsgrupper vars mål är att bryta ner kursplanerna i hanterbara enheter och att konkretisera kunskapskraven. Detta arbete är mycket betydelsefullt i utformandet av en målorienterad, systematiskt upplagd, ämnesinriktad och intensiv språkundervisning för nyanlända. Grupperna består av sex till sju lärare och ett par representanter från projektet. Projektet har kommit i kontakt med lärarna genom skolbesök, genom att delta i olika nätverksträffar för lärare som undervisar nyanlända, och genom att lärare själva har rekommenderat drivna och engagerade kolleger.

Av de initialt planerade arbetsgrupperna för NO-ämnen, SO-ämnen och Svenska som andraspråk finns i nuläget en NO-lärargrupp (till höger ett foto från ett möte i NO-gruppen). Inom kort kommer även de andra grupperna att sättas samman. Det är med hjälp av lärarna i dessa grupper som ett förslag på en detaljerad undervisningsplan för två läsår kommer att arbetas fram.

Det ömsesidiga utbytet mellan forskning – ämnesteoretisk och pedagogisk/didaktisk – och lärarnas erfarenhetsbaserade kunskap är grunden för det här utvecklingsprojektet.