Visioner, mål och uppläggning

Visioner

Vår vision med det här projektet är att gynna integreringen av nyanlända skolelever genom intensivutbildning i svenska. För att förverkliga denna vision behöver vi påverka och förbättra förutsättningarna för undervisande lärare att bedriva en målinriktad och effektiv språk- och ämnesundervisning. Med förbättrade förutsättningar för lärarna ökar också elevernas möjligheter att inom rimliga tidsramar nå en såväl vardaglig som skolrelaterad språkkompetens för att så småningom kunna tillgodogöra sig undervisningen i ordinarie klasser.

Projektet syftar till att ge så många elever som möjligt chansen att nå behörighet i så många ämnen som möjligt. Förhoppningsvis kan detta på längre sikt bidra till ett minskat utanförskap och en tydlig integration av nyanlända ungdomar i det svenska samhället.

Mål

Med siktet inställt mot de långsiktiga visionerna har det treåriga utvecklingsprojektet ett antal konkreta delmål, nämligen att

  1. skapa en tvåårig modell för en målorienterad, systematiskt upplagd, ämnesinriktad och intensiv språkundervisning för nyanlända på högstadie- och gymnasienivå;
  2. skapa en konkret undervisningsplan för perioder om 3–6 veckor för de olika skolämnena, block som bygger på att innehåll och kunskapskrav för svenska som andraspråk och andra ämnen är konkretiserade och preciserade ner på veckonivå och som alla avslutas med språk- och kunskapstester av olika slag;
  3. tillämpa denna modell i anpassat format på ett antal projektskolor i två omgångar, för att testa, utvärdera och utveckla olika delar av modellen;
  4. stödja organisationen av samarbetet mellan lärare i svenska som andraspråk och ämneslärare på projektskolorna;
  5. utforska och planera utformningen och organiseringen av studiehandledning på modersmålen.

Målet är framtagandet av en generell modell som på två år ska ge nyanlända elever förutsättningar att nå gymnasiebehörighet och som i delar eller som helhet ska kunna användas på vilken skola som helst. Det innebär att projektdeltagare och skollärare tillsammans arbetar fram en studie- och undervisningsplan som ger eleverna möjlighet att nå behörighet i 8–17 ämnen. I uppläggningen inkluderas samtliga teoretiska ämnen för att eleverna efter de två åren ska ha möjlighet att välja bland alla yrkesprogram och högskoleförberedande program (läs mer under Tid, ämnen och betyg). Det skall dock understrykas att projektet riktar in sig specifikt mot en utbildningsmodell som är tänkt att ge gymnasiebehörighet inom skolsystemet. Det finns naturligtvis en rad andra vägar att gå för den nyanlände som är över 19 år och som inte har nått gymnasiebehörighet.

Målen i projektet är högt ställda och visionerna vittsyftande. Ett utvecklingsprojekt innebär ett förändringsarbete, helst långsiktigt. I arbetet är lösningar och uppläggning inte givna på förhand utan de både förutsätter och är resultatet av samverkan och möten mellan olika typer av kompetenser, perspektiv och erfarenheter. Detta viktiga samarbete äger rum på vägen mot målet, under utvecklandet av modellen. Samtidigt kräver denna typ av process ett väl organiserat arbete på en övergripande nivå. De högt ställda målen vilar därför på en genomtänkt projektorganisation, bestående av projektledning och en flexibel projektgrupp, en samlad expertkompetens i ett expertråd och ett antal mindre fasta arbetsgrupper, som bedriver ett kontinuerligt arbete med avgränsade uppgifter.

Uppläggning

Projektets arbetsformer och uppläggning är nära knutna till projektets utgångspunktervisioner och mål. I ett utvecklingsprojekt som detta innebär det att ramarna och de större vägarna är utstakade, men att det pågående arbetet ges stort utrymme att påverka såväl projektorganisationen som utvecklingen av uppläggning och arbetsformer.

Projektet sträcker sig över tre år. Under det första året (ht 2016 och vt 2017) består arbetet av en teoretisk-analytisk utforskande del och en empirisk-praktisk del.

Det teoretisk-analytiska arbetet omfattar bland annat följande aktiviteter:

  1. Kartläggning och inventering av högstadie- och gymnasieskolor som har utbildning för nyanlända samt utforskning av organisation, planering och uppläggning av utbildningen på specifika skolor. Detta görs genom direkta skolkontakter (samtal med huvudmän, rektorer och lärare, besök på skolor och i klassrum, deltagande i lärarlagsmöten och anhörigmöten), genom deltagande i olika nätverk för lärare som undervisar nyanlända, genom skolkonferenser och workshops, och genom samtal med representanter på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
  2. Identifiering av utmaningar och möjligheter i skolsystemet och i undervisningspraktiken. Detta görs dels genom läsning och analys av utredningar, rapporter och riktlinjer (t.ex. från Skolverket, Skolinspektionen, Vetenskapsrådet), forskningsartiklar och forskningsrapporter på området, dels genom möten och samtal med huvudmän, lärare och rektorer (se punkt 1 ovan) samt genom ett riktat och avgränsat diskursanalytiskt arbete med fokus på hur styrdokument och andra officiella texter talar om nyanlända, integration, flerspråkighet och språkkunskaper.
  3. Inventering och utforskning av metoder och modeller för språkundervisning. Projektet hämtar inspiration och idéer från olika utbildningsinstanser, även från sådana som vanligtvis inte kommer upp i skolsammanhang. Några exempel är Försvarets tolkskola (som sannolikt bedriver den mest framgångsrika och intensiva språkutbildningen i Sverige), Svenska Minnesförbundet (som tillämpar metoder från de gamla grekerna som kan vara tillämpbara för att t.ex. utveckla ordförrådet), Project-based teaching i Brasilien (en utbildningsväg i portugisiska som främmande språk där studenterna på sex månader når mycket långt), New Arrivals Programme i Australien (som är en väl utvecklat och beprövat utbildningsprogram för nyanlända i Australien), Scope and Scales (en modell för preciserade kunskapskrav och nivåer för progression och bedömning i engelska som andraspråk i South Australia), Language and Literacy Levels (en modell utvecklad utifrån Scope and Scales), SFI överallt (ett KTH-projekt där digitala resurser för språkutveckling utanför klassrummet utvecklas), SFI för utländska studenter på universitetet och SFI i utlandet.

Detta arbete genomförs av projektledningen och projektgruppen, med stöd från expertrådet.

Den empirisk-praktiska delen omfattar bland annat följande aktiviteter:

  1. Upprätta samarbete med skolor och lärare. Två skolor med Språkintroduktions­programmet ingår som projektskolor under både planeringsåret och under de två tillämpningsåren. Ytterligare två skolor deltar under det andra implementeringsåret, då förmodligen högstadieskolor.
  2. Arbete med utformning av en övergripande tvåårig modell för utbildning av nyanlända.
  3. Arbete med nedbrytning av mål och en konkret planering av undervisning i olika ämnen.
  4. Förberedande arbete i lärarlagen på de två första projektskolorna. Delar av arbetslagen på skolorna deltar i projektets arbetsgrupper, medan andra lärare deltar i särskilda möten, diskussionsgrupper och studiedagar kring utgångspunkter och utveckling av genomförandet.

I detta arbete deltar dels representanter från projektledningen, projektgruppen och expertrådet i olika konstellationer, dels ett hela tiden växande antal yrkesverksamma lärare i olika ämnen.

Målet för det första projektåret är att (a) ha arbetat fram en grundläggande första modell för utbildning och undervisning av nyanlända på Språkintroduktionsprogrammet och (b) ha förberett två projektskolor för genomförande av modellen.

Det andra projektåret (ht 2017/vt 2018) innebär genomförande på de två projektskolorna. Lärarnas arbete stöttas kontinuerligt av representanter från projektet och genomförandet kommer att dokumenteras noggrant. Arbetet utvärderas fortlöpande så att modellen efter hand kan förbättras i de avseenden som inte fungerar optimalt.

Det tredje projektåret (ht 2018/vt 2019) innebär en fortsättning av genomförandet på de två första skolorna. En preliminär prognos av elevernas progression har då gjorts och en fortsatt plan som ger så många av eleverna som möjligt förutsättningar att nå gymnasiebehörighet har då etablerats.

Det tredje projektåret innebär också en ny omgång av genomförande på ytterligare ett par skolor. Det är en generell poäng med att modellen testas på flera olika skolor och gärna också på högstadiet. För att kunna betraktas som en modell behöver upplägget kunna anpassas och fungera på skolor med olika förutsättningar. Dessa olika förutsättningar och möjliga anpassningar bidrar till ökad kunskap för projektdeltagarna och för dem som är involverade i utbildning av nyanlända.

Möjliga vinster bortom de primära målen

I diskussioner om vad en målorienterad och intensiv, språkinriktad utbildning för nyanlända kan innebära och i arbetet med hur en sådan utbildning kan utformas väcks hela tiden frågor som är av mer generell karaktär, som inte bara gäller utbildning eller undervisning för nyanlända. Vissa frågor är giltiga för hela det svenska skolsystemet och dess under många år nedåtgående resultatkurva. Det handlar till exempel om språkundervisning generellt och främmandespråksundervisning specifikt. Här finns potentiella vinster bortom de specifika projektmålen. Projektet kan t.ex. ge

  1. tillfälle att synliggöra hur språkundervisning kan bedrivas om ambitionsnivån höjs. Detta är okänd kunskap idag. (Kostnadsfrågan bör utredas med alla relevanta kortsiktiga och långsiktiga kostnader och vinster medräknade.)
  2. möjlig inspiration för främmandespråksundervisningen överlag. Det kan i bästa fall ge insikter i hur inlärningstakten i de andra moderna språken i skolorna kan höjas så att resultaten bättre stämmer överens med de mål som formuleras i kursplanerna.
  3. ge en viss prestige åt nyanlända elever, baserad på såväl den kvalificerade undervisningen som på de (förmodat) snabba framstegen. Detta bör främja integrering på de aktuella skolorna (dvs. både lärares och elevers attityder bör påverkas positivt) och i förlängningen förhoppningsvis på fler skolor. Denna typ av attitydförändring är betydelsefull på längre sikt i arbetet med tolerans och integration i samhället i stort.
  4. minskad risk för avhopp på grund av intensiteten och sysselsättningsgraden, vilket i sin tur minskar risken för utanförskap, något som även skulle kunna gälla för andra elevgrupper i den svenska skolan.