Första projektåret

Första projektåret

Det teoretisk-analytiska arbetet under det första projektåret har bestått av följande aktiviteter:

  1. Kartläggning och inventering av högstadie- och gymnasieskolor som har utbildning för nyanlända samt utforskning av organisation, planering och uppläggning av utbildningen på specifika skolor. Detta görs genom direkta skolkontakter (samtal med huvudmän, rektorer och lärare, besök på skolor och i klassrum, deltagande i lärarlagsmöten och anhörigmöten), genom deltagande i olika nätverk för lärare som undervisar nyanlända, genom skolkonferenser och workshops, och genom samtal med representanter på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
  2. Identifiering av utmaningar och möjligheter i skolsystemet och i undervisningspraktiken. Detta görs dels genom läsning och analys av utredningar, rapporter och riktlinjer (t.ex. från Skolverket, Skolinspektionen, Vetenskapsrådet), forskningsartiklar och forskningsrapporter på området, dels genom möten och samtal med huvudmän, lärare och rektorer (se punkt 1 ovan) samt genom ett riktat och avgränsat diskursanalytiskt arbete med fokus på hur styrdokument och andra officiella texter talar om nyanlända, integration, flerspråkighet och språkkunskaper.
  3. Inventering och utforskning av metoder och modeller för språkundervisning. Projektet hämtar inspiration och idéer från olika utbildningsinstanser, även från sådana som vanligtvis inte kommer upp i skolsammanhang. Några exempel är Försvarets tolkskola (som sannolikt bedriver den mest framgångsrika och intensiva språkutbildningen i Sverige), Svenska Minnesförbundet (som tillämpar metoder från de gamla grekerna som kan vara tillämpbara för att t.ex. utveckla ordförrådet), Project-based teaching i Brasilien (en utbildningsväg i portugisiska som främmande språk där studenterna på sex månader når mycket långt), New Arrivals Programme i Australien (som är en väl utvecklat och beprövat utbildningsprogram för nyanlända i Australien), Scope and Scales (en modell för preciserade kunskapskrav och nivåer för progression och bedömning i engelska som andraspråk i South Australia), Language and Literacy Levels (en modell utvecklad utifrån Scope and Scales), SFI överallt (ett KTH-projekt där digitala resurser för språkutveckling utanför klassrummet utvecklas), SFI för utländska studenter på universitetet och SFI i utlandet.

Den empirisk-praktiska delen omfattar bland annat följande aktiviteter:

  1. Upprätta samarbete med skolor och lärare. Två skolor med Språkintroduktions­programmet ingår som projektskolor under både planeringsåret och under de två tillämpningsåren. Ytterligare två skolor deltar under det andra implementeringsåret, då förmodligen högstadieskolor.
  2. Arbete med utformning av en övergripande tvåårig modell för utbildning av nyanlända.
  3. Arbete med nedbrytning av mål och en konkret planering av undervisning i olika ämnen.
  4. Förberedande arbete i lärarlagen på de två första projektskolorna. Delar av arbetslagen på skolorna deltar i projektets arbetsgrupper, medan andra lärare deltar i särskilda möten, diskussionsgrupper och studiedagar kring utgångspunkter och utveckling av genomförandet.

I detta arbete deltar dels representanter från projektledningen, projektgruppen och expertrådet i olika konstellationer, dels ett hela tiden växande antal yrkesverksamma lärare i olika ämnen.

Målet för det första projektåret har varit att (a) arbeta fram en grundläggande första modell för utbildning och undervisning av nyanlända på Språkintroduktionsprogrammet och (b) förbereda två projektskolor för genomförande av modellen.

Läs mer om projektet på sidorna Om projektetUtgångspunkter, Uppläggning, Projektmål, Visioner och Utmaningar och möjligheter.