Projektskolor

Två skolor i den första genomförandefasen

Under läsåren 2017/18 och 2018/19 fortsätter projektets utvecklingsarbete med den konkreta undervisningen som bas. Den period vi kan kalla ”torrsimmet” är över och den preliminära modellen för tolv skolämnen testas, utvärderas och vidareutvecklas. Genomförandet sker på två gymnasieskolor i Storstockholm – Södra Latins gymnasium i Stockholms kommun och Nacka gymnasium i Nacka kommun. Följande aspekter har haft särskild betydelse för valet av projektskolor.

Övergripande organisation för nyanlända elever som ska gå på Språkintroduktionsprogrammet. Kommuner har ofta olika sätt att organisera utbildningen för nyanlända ungdomar. Skillnaderna kan röra var och hur kartläggningen av elevernas tidigare skolbakgrund och kunskaper sker och vidare hur fördelning och placering av elever till olika skolor går till. I Stockholms respektive Nacka kommun ser denna övergripande organisation väldigt olika ut. I den Stockholms kommun kommer eleverna till ett slags övergångsskola (Liljeholmens gymnasium) där de testas och får grundläggande kunskaper i svenska under en eller två terminer, beroende på när på året de har kommit till Sverige. Därefter söker de till någon av de ca 15 gymnasieskolor i Stockholms stad som erbjuder Språkintroduktionsprogrammet. I Nacka kommun kommer merparten av eleverna direkt till Nacka gymnasium, där de testas och placeras i grupper. Det finns tydliga för- och nackdelar med båda varianterna, och för projektets del har det varit viktigt att få inblick i olika sätt att organisera mottagande och placering av elever, dels eftersom skillnaderna just synliggör för- och nackdelar, dels eftersom det finns många varianter av dessa två modeller ute i landet.

Organisation och uppläggning av Språkintroduktionsprogrammet på skolorna. Skolor, också inom samma kommun, har ofta olika förutsättningar och principer för indelning av de nyanlända eleverna i klasser. Detta beror till stor del på hur stor organisationen kring Språkintroduktionsprogrammet på den aktuella skolan är. På Södra Latins gymnasium är organisationen kring programmet liten, eftersom det bara finns två klasser med totalt 45 elever. I arbetslaget ingår elva lärare och de flesta har merparten av sin undervisning på nationella program på skolan. Nacka gymnasium kräver en större organisation, då antalet nyanlända elever kan uppgå till 130. Arbetslaget består av femton lärare och de flesta har all sin undervisning på Språkintroduktionsprogrammet. Antalet elever och arbetslagens förutsättningar hänger nära samman – en större organisation med många lärare som ägnar hela sin arbetstid åt nyanlända har något bättre förutsättningar att nå stabilitet och kontinuitet i arbetet. Det finns dock fördelar med en mindre organisation – det går till exempel snabbare att fatta beslut och att få en samlad bild av eleverna både på grupp- och individnivå, vilket kan underlätta ett intensivt utvecklingsarbete.

Skolledningens och arbetslagets inställning till att delta i ett utvecklingsprojekt. Utöver tid och kraft förutsätter utvecklingsprojekt ett nära och konkret samarbete mellan skolledning, lärare och projektmedarbetare under en längre tid. Detta är i sig en utmaning i den redan stressiga skolvardagen. Det krävs därför ett stort mått tålamod, förtroende och grundläggande oräddhet inför förändringar – från båda parter. Detta kännetecknar båda projektskolorna.

Projektskolorna under läsåret 2017/2018.

Genomförande

Stommen för undervisningen är det vi kallar för ämnesplaneringar. Ämnesplaneringarna är konkretiseringar av kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav för 12 ämnen: alla de teoretiska ämnena samt idrott och bild. Dessa ämnesplaneringar arbetades fram under vårterminen 2017 genom ett systematiskt samarbete mellan yrkesverksamma högstadie- och gymnasielärare och forskare/lektorer på universitetet. Cirka 60 personer har varit inblandade i detta arbete – ca 45 lärare i olika ämnen från 13 högstadie- och gymnasieskolor, Stockholms stad och Nationellt centrum för svenska som andraspråk och ca 15 forskare och lektorer med specialkunskap inom fälten svenska som andraspråk, språkvård och språkpolitik, språk och lärande, uttal och grammatik, ordförråd, litteraturvetenskap svenskämnesdidaktik, översättning och tolkning samt lång erfarenhet från undervisning på lärarutbildningarna, SFS/SFI och Försvarets tolkskola.

Specialsatsningar i projektskolorna

Ämnesplaneringarna ger en ryggrad till genomförandet av undervisningen. Vi tror att explicit planering är det enskilt viktigaste inslaget i en effektiv modell för undervisningen. För att följa utvecklingen och se var vi behöver modifiera har projektet löpande dokumentation genom deltagande observation på skolorna, i princip varje dag, och regelbundna ämneslärarmöten för utvärdering och vidareutveckling av den preliminära modellen. Vi har också löpande kunskapstester riktade framförallt mot ämnet svenska som andraspråk. Varje vecka kontrolleras bland annat ordförråd och grammatik som har varit i fokus i texter och annat undervisningsmaterial. Testen konstrueras av projektmedarbetare i samråd med lärarna på skolorna och de rättas av projektmedlemmar som på detta sätt får god inblick i hur eleverna presterar och också kan upptäcka potentiella flaskhalsar. Lärarna går sedan igenom testen i sina respektive elevgrupper.

Vid sidan av ämnesplaneringar och veckotest gör projektet särskilda satsningar, inledningsvis på ordförråd, skönlitteratur och uttalsundervisning. Dessa tre områden är alla eftersatta inom undervisningen för nyanlända.

Ordkunskap och ordförråd

Forskning visar att ordkunskap är den enskilt viktigaste faktor som korrelerar med skolframgång. Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga, vilket betyder att ju fler ord man kan, desto bättre går studierna. Projektets specialsatsning på ordkunskap och ordförråd innebär mellan 50 och 100 ord i veckan, på svenska och engelska. Orden väljs av lärarna och anknyter till aktuella texter i undervisningen. Orden och användningen av dem är ett stående inslag på veckotesterna.

Exempel på ordkort med svenska ord.

Under den första terminen har vi producerat ordkort med förtryckt framsida (se bild) med ord i olika ämnen, enligt lärarnas önskemål. Under andra terminen provar vi oss fram med tomma ordkort som eleverna fyller i helt själva.

Skönlitteratur och läsning

Satsningen på skönlitteratur och läsning har en särskild plats i projektet. Utgångspunkten är att det är möjligt att läsa ”riktiga” texter tidigt. Till skillnad från ämnesinriktad sva-undervisning ska skönlitteraturundervisningen inte utgöra ett stöd för läsning av texter i andra ämnen. Fokus ligger på upplevelsen i läsningen. Exempel på texttyper som används i början är rim och ramsor, mycket enkla dikter med ljud och klang, bild- och serieromaner, sagor och myter, sånger och tonsatta dikter, läsning av svenska böcker som finns översatta till elevernas modersmål och/eller böcker på elevernas modersmål som finns översatta till svenska, enkla texter för dramatisering. Så småningom kommer eleverna läsa längre texter också med ett visst öga på det svenska litteraturarvet.

Eleverna läser också böcker i lättläst format. Målet här är att stimulera flytläsning och möjliggöra textsamtal kring större verk, men också för att rikta uppmärksamheten mot element i litteraturen såsom miljöbeskrivningar, personteckning, osv.

Uttal

Uttalet är viktigt för att man ska bli förstådd, men också för att man ska bli korrekt bemött. Goda uttalsvanor bör grundläggas tidigt, eftersom det är betydligt mer ansträngande att korrigera ett befäst avvikande uttal. Projektets kartläggning under första projektåret, liksom erfarenheter från universitetet, har gjort tydligt att just uttalsundervisningen ofta får stryka på foten när andra ämnen behöver mer tid. Projektets satsning på uttal innebär en systematisk genomgång av svenskans ljudsystem, och lektioner speciellt ägnade åt uttal och hörförståelse schemaläggs.

Ytterligare satsningar

Den första terminens arbete har utöver de planerade aktiviteterna synliggjort konkreta behov som lett till ytterligare aktiviteter. Exempel på aktiviteter som tillkommit är bearbetning av läromedelstexter, frivilliga läxläsningstillfällen,  konkret undervisningsstöd samt preliminära modeller för dokumentation av elevernas progression (summativ och formativ).

Projektaktiviteter under läsåret 2017/2018.

Läs mer om projektet på sidorna Om projektet, Utgångspunkter, Uppläggning, Projektmål, Första projektåretVisioner och Utmaningar och möjligheter