Här ligger material och resurser från Intensivsvenska. Resurserna riktar sig till lärare, rektorer och huvudmän. Intensivsvenskamodellen är ett system av planerad stöttning dels för uppläggningen av utbildningen i sin helhet, dels för planering och strukturering av undervisningen i de olika skolämnena. I projektrapporten beskrivs modellen och dess delar översiktligt. Där beskrivs också utgångspunkter, mål och arbetssätt för projektet som sådant.
Ämnesplaneringar
Stommen i Intensivsvenskamodellen är ämnesplaneringarna. Dessa har utformats i samarbete mellan lärare och forskare och därefter utprovats och reviderats i flera omgångar.
Ämnesplaneringarna är struktureringar och konkretiseringar av kursplanernas övergripande mål, centrala innehåll och kunskapskrav. De strukturerar ämnesområdena i moduler och uppföljningsbara mål och delmål, preciserade ner på veckonivå. Det finns starkt forskningsstöd för betydelsen av tydliga mål och strukturerad undervisning för elevernas kunskapsutveckling och studieresultat.
Ämnesplaneringarna är redskap som på ett påtagligt sätt kan bidra till ökad likvärdighet med hög kvalitet i utbildning och undervisning.
Studiemedvetenhet
Skolundervisningens innehåll och lärarens arbetssätt och metoder i klassrummet varierar mellan skolsystem och det gör därmed också förväntningarna på eleverna och deras arbete. Studiemedvetenhet handlar bland annat om en förståelse för vilka kunskaper och vilken typ av färdigheter och förmågor som värderas högt i det svenska skolsystemet, och om rättigheter och skyldigheter man har som elev har vad gäller delaktighet och ansvar med mera.
Studiemedvetenhet handlar också om att kunna reflektera över sitt eget lärande, om att få en klarare uppfattning om hur den egna arbetsinsatsen är relaterad till studieresultaten, om lärandestrategier och studieteknik, och om att självständigt kunna driva sitt lärande framåt.
Intensivsvenskas särskilda satsning på en ökad studiemedvetenhet hos eleverna är sprungen ur konkreta utmaningar som lärarna har identifierat.
Ordförråd
Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas förutsättningar att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.
Läs gärna Explicit ordundervisning för andraspråkstalare. Boken presenteras på förlagets hemsida.
Grammatik
Grammatikkunskapernas roll i andraspråksundervisningen för nyanlända ungdomar är ständigt aktuellt och det finns ett behov av resursmaterial för forminriktad undervisning och som stöd för planeringen av grammatik-, ord- och textmoment i svenska som andraspråk. Nu har Olle Josephsons Grammatik | ord | texter kommit ut (tidigare SKRIVS 19).
Uttal
I nära interaktion med lärare på projektskolorna har Intensivsvenska utvecklat resursmaterial för uttalsundervisning. Materialet är dels inriktat mot traditionell, artikulatorisk uttalsundervisning, dels mot kunskapsområdet litterarisering (se separat rubrik).
Det material som behandlar artikulation är i stor utsträckning självförklarande och innehåller övningsunderlag och vägledningar till olika moment i uttalsundervisningen.
Litterarisering
En stor grupp nyanlända elever kommer inte vidare i sina studier på grund av att de inte erövrat en tillräckligt automatiserad avkodningsfärdighet, särskilt vad gäller läsning. För att ge andraspråksinläraren goda förutsättningar att nå denna färdighet behöver uppmärksamhet riktas mot kodnivån för alla de fyra färdigheterna: lyssna, skriva, läsa och tala. Den process som leder fram till automatiserade färdigheter är vad forskargruppen Intensivsvenska sedan 2020 kallar litterarisering.
Litterarisering för nyanlända SKRIVS 26 2020
Intensivsvenska släpper nu ett nytt material för alfabetisk-fonologisk avkodningsträning för andraspråksläsare. Materialet är utarbetat och prövat sedan 2021. Poängen med denna grundläggande litterariseringsträning är att göra de svenska fonemen tydliga för läsaren samtidigt som man tränar läsavkodning. I undervisningen ges också goda möjligheter att arbeta med uttal, parallellt med själva lästräningen.
En introduktion ges i instruktionsdokumentet Explicit litterarisering 1 nedan.
En beskrivande text finns också i tidskriften Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi utgiven av Svenska Dyslexiföreningen (2025, nr 2; kan beställas här).
Materialet är fritt tillgängligt för inloggade användare. Logga in eller skapa ett konto för att ta del av materialet.
Skönlitteratur och läsning
I kursplanen för ämnet svenska som andraspråk ingår skönlitterär läsning. Skönlitteraturen hamnar dock ofta lite i skymundan i det konkreta planeringsarbete som rör undervisningen i svenska som andraspråk för nyanlända.
I Intensivsvenska har vi utvecklat ett resursdokument som till sin utformning liknar ämnesplaneringarna. Syftet är att på ett tydligt sätt synliggöra betydelsen av att systematiskt planera även för elevernas kontinuerliga läsning och att öka elevernas möjligheter att få möta många olika slags texter, både ungdomslitteratur och vuxenlitteratur, både samtida och äldre litteratur. Resursmaterialet om skönlitteratur och läsning ska i första hand ses som ett planeringsverktyg för undervisningen, men det kan också fungera som idébank för skönlitterär läsning inom ämnet svenska som andraspråk.