Det fyraåriga utvecklingsprojektet, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, är avslutat och avrapporterat (30 juni 2020, se fliken Material och resurser). Intensivsvenska har nu gått in i en ny fas! Vi utforskar nya former för samverkan tillsammans med gamla och nya skolor.
Samsyn – Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram (IM)
Samverkansprojektet Samsyn har kommit till genom nära samverkan mellan Skolverkets uppdrag Utveckla gymnasieskolans introduktionsprogram och forskargruppen Intensivsvenska vid Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Här finns ett informationsblad om Samsyn.
Samarbetet har mynnat ut i en kompetensutvecklingssatsning där kull 1 startat våren 2023 och kull 2 våren 2024. Målgruppen är arbetslag som huvudsakligen undervisar nyanlända elever på introduktionsprogrammen. Rektorer, sva-lärare, ämneslärare och andra personer i nyckelpositioner på skolan deltar.
Målet är att öka kompetensen på gymnasieskolans introduktionsprogram i att gemensamt stödja och optimera nyanlända elevers parallella språk- och kunskapsutveckling utifrån de två grundläggande premisserna för en differentierad undervisning, dvs. att sätta elevernas lärprocess i centrum och att ha målsättningen att samtliga elever lär sig mer och når så långt som möjligt.
Kompetensutvecklingssatsningen bygger på forskning om skolutveckling och flerspråkighet, professionens kunskaper om sina ämnen och elevens mål med sin utbildning. Ämneslärare och sva-lärare får stöd i att samarbeta kring undervisning och utbildning i syftet att främja nyanlända elevers skolframgång på gymnasieskolans introduktionsprogram.
Vårterminen 2025 startar kull 3. I denna omgång inkluderas också grundskolans 7–9. Kostnad för utbildningen finansieras av Skolverket. Tid och förutsättningar ges av huvudmän och rektorer.
Anmälan sker via Skolverkets hemsida.
Samsas – Samtidig samverkan mellan forskare och lärare
Projektet Samtidig samverkan mellan forskare och lärare – ett sätt att möta specifika utbildningsbehov, Samsas, har beviljats medel från Områdesnämnden för humanvetenskap vid Stockholms universitet.
Projektet syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov: litterarisering av nyanlända elever i gymnasieåldern. Projektet syftar också till att lägga grunden för en lösning på det identifierade utbildningsbehovet. Vi tror att litterarisering med sitt fokus och sina krav på komplementära kompetenser är ett ypperligt ämnesområde för ett samverkansprojekt av djupare slag och för att synliggöra konkreta samverkansmönster.
Projektet utgår från ett problem vi identifierat bland nyanlända elever i gymnasieåldern. Också efter flera år i svensk skola kan det hos dessa elever finnas kvardröjande brister i den grundläggande läs- och skrivförmågan på svenska – de blir inte fullt litterariserade på svenska. Brister i läsavkodning innebär att all läsning blir mödosam, vilket i hög grad påverkar förmågan att tillägna sig ämneskunskaper genom läsning, vilket påverkar nästan allt skolarbete. Det finns därmed ett utbildningsbehov här som utbildningen för denna ålderskategori inte möter, så som den är utformad idag.
Vi utgår då från erfarenheter och lärdomar från det nyligen avslutade fyraåriga skolutvecklingsprojektet Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever och fördjupar samarbetet med till att börja med sva-lärare på två av skolorna. Projektplanen sträcker sig över fyra terminer med start januari 2021.
Vi satsar på att utveckla former för det som vi kallar för ‘samtidig samverkan’. I tidigare projekt etablerade vi samverkan som var dubbelriktad, interaktiv och ömsesidig, men vi tror att det därtill krävs en samtidighet i de olika parternas arbetsinsatser för att nå målen i detta projekt. Det handlar om att samverkansparterna arbetar samtidigt både i gemensamma, parallella och överlappande processer. Utmaningen är att etablera en ny så kallad praktikgemenskap utifrån litterarisering som gränsobjekt mellan forskarpraktiken och sva-lärarpraktiken.
Arbetet är uppbyggt kring regelbundna utvecklingsmöten, workshops och interventioner i flera faser.
Samverkan om forskning och skolutveckling, SoFoSko 1 och 2
SoFoSko 1 är finansierat av Helsingborgs stad. Initiativet till samarbetet mellan Intensivsvenska och två gymnasieskolor i Helsingborg togs av en av rektorerna. Samarbetet satte igång under senvåren 2020.
Syftet med samverkansprojekt är tudelat. För det första handlar det om att förbättra de organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna för utbildningen och undervisningen på de två skolorna, med sikte på att nå ökad måluppfyllelse och genomströmning för fler elever genom ökad motivering och ökad närvaro. För det andra handlar det om att utveckla, synliggöra och sprida former och metoder för praktik- och undervisningsnära samverkan. Formerna och metoderna ska vara ändamålsenliga och långsiktigt hållbara både för att uppnå faktisk skolförbättring och för att utveckla vetenskaplig kunskap. Att också rikta fokus mot former och metoder för samverkan och förändringsarbete bidrar till att öka möjligheterna för tillgängliggörande och spridning av erfarenheter, kunskaper och uppnådda effekter till fler skolor och huvudmän, både i och utanför Helsingborgs stad. Lärare, rektorer och forskare utforskar tillsammans hur forskning och praktisk tillämpning kan bidra till ökad kunskap och komma till nytta för Helsingborgs stads lärare och elever.
SoFoSko 2 är ett samarbete med en skola i Katrineholms kommun, som bland annat omfattar klassrumsobservationer, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte med andra skolor. Mer info kommer.
Utvecklingsprojektet Intensivsvenska, 2016–2020
Arbetet inom Intensivsvenska har genom samverkan mellan forskare och lärare resulterat i en målorienterad, konkret och systematiskt upplagd grundmodell för utbildningen av nyanlända elever i gymnasieåldern. Modellen ger förutsättningar för
- en likvärdig utbildning och undervisning med hög kvalitet
- ökad måluppfyllelse och
- bättre genomströmning.
Modellens giltighet och användbarhet har testats genom implementering och utprövning i tre olika faser (tre hela läsår). Över 100 lärare och 900 elever i 50 klasser har varit involverade i implementering och fortsatt kontinuerligt utvecklingsarbete.
Utvecklingsprojektet – Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever, Intensivsvenska – pågick under fyra år, 2016–2020. Arbetet i Intensivsvenska och med Intensivsvenskamodellen har fortsatt efter utvecklingsprojektets avslutning. Ovan nämnda projekt är fortsättningar eller avknoppningar av Intensivsvenska. Arbetet vilar på vetenskaplig grund och är dessutom nu beprövat, långt utanför enskilda lärares klassrum och enskilda skolors kollegium. Det är dock lika spännande och fortfarande utmanande att få till ett skolutvecklingsarbete som är långsiktigt och hållbart.